Jag blev just tipsad om en artikel där en lärare berättar vilka reaktioner hon får när hon har 50 elever som följer henne på Twitter, och hon börjar ställa frågor och skicka uppgifter från exempelvis en basebollmatch.

Insiprerande läsning: Connecting students to geometry through Twitter

Jag har en hel del material jag kopierar upp till mina elever, och förstås händer det att elever är borta från lektioner och därmed inte får ett exemplar av vad det nu är. Idag fick jag höra ett tips från min mentor Johan Haglund, om hur en annan kollega hanterar överblivna kopior:

När materialet delas ut kollar hon vilka elever som är borta, och sätter deras namn överst på en av kopiorna. (Eller kanske var och en av dem?) Det betyder att man sällan måste skriva mer än ett eller två namn, och man kan enkelt veta när alla elever fått tag på det som behövs. Smart!

Ett annat, kompletterande knep är förstås att ha dokumenten digitalt istället. Men det förutsätter nästan att eleverna har egna datorer/surfplattor.

I helgen har jag kollat närmare på Google Docs, eller Google Drive som det ibland heter, och hittade flera saker som gjort mig jätteglad På en annan blog har jag skrivit hur jag använder kalkylblad i Google Docs som bedömningsmatriser, och i helgen lärde jag mig lite om hur man kan skriva små program/script som gör att man slipper mycket repetitivt arbete. (Google Docs är ett officepaket från Google, där allt man gör ligger i onlinefiler och är anpassat för att fungera för många personer samtidigt.)

Dagens tips är att använda Google-dokument för att ge kommentarer till elever. Jämfört med att exempelvis ha ett Word-dokument finns det flera fördelar:

  • Google-dokumentet finns online, och kan delas med de personer du väljer. Det gäller förstås eleven, men även exempelvis föräldrar, elevens mentor, stödlärare eller vad det finns behov för.
  • Det finns sparad historik för dokumentet, så att du kan se när olika anteckningar gjordes (om det skulle finnas behov).
  • Flera personer kan göra uppdateringar i dokumentet, utan att man blir tvungen att manuellt sammanföra ändringar. (Bara de personer du väljer kan redigera, förstås.)
  • Eleven kan få e-postutskick när du gjort ändringar.

En av nackdelarna med Google Docs, jämfört med traditionella officepaket, är att du i rätt stor utsträckning är beroende av en uppkoppling. Det finns sätt att arbeta med dokument offline, och du kan göra allt innehåll tillgängligt för visning offline, men du kan till exempel inte göra ändringar i kalkylblad om du inte har uppkoppling.

De gånger jag har gjort datorpresentationer i klassrummet har jag använt onlineverktyget Prezi. Det är inget mirakelverktyg som gör allt snyggt och roligt, men det är ett oväntat smidigt verktyg för att göra presentationer. Dessutom kan man ge ut en länk till presentationsmaterialet om man vill. (Och presentationerna blir både snyggare och roligare att kolla på än vanliga PowerPoints eller pdf:er.)

Onlineverktyget är gratis att använda, och man kan ladda hem den färdiga presentationen så att man kan köra den även utan uppkoppling. Betalar man en slant slipper man Prezi-loggan i hörnet, men det funkar alldeles utmärkt med gratisversionen också.

Jag har inte gjort någon video som visar hur man använder Prezi, men jag hittade en som verkar bra – se nedan. Vill du se en färdig presentation kan du till exempel kolla in den här om elektriska krafter: video på YouTube | presentation på Prezi.com

God morgon alla!

En nyhet är att vi på Tipsforteaching har gjort det möjligt för andra att bidra med idéer och tips till bloggen. Har du något du vill dela med dig av eller kanske känner du någon som har det? Kontakta oss så hjälper vi dig. Om du vill lägger vi upp ditt bidrag eller så kan du börja blogga med oss. Valet är ert. Vi hoppas att ni har några riktigt roliga och smarta tips som ni vill dela med er av.

Ha en trevlig helg allihopa!

Min yngre syster (som också är mattelärare!) tipsade för ett tag sedan om programmet GeoGebra, som är ett öppet och gratis program för att åskådliggöra matte/geometri. Jag har kollat lite på det och testat några saker, men löjligt nog var det inte förrän jag upptäckte hur enkelt det är att göra bra grafer för prov/annat som jag blev riktigt glad över det.

Följdaktligen vill jag tipsa om GeoGebra, om inte annat så för att det är ett smidigt sätt att få snygga grafer.

Min vana trogen har jag spelat in några videor som visar lite av vad man kan göra med GeoGebra

Du hittar GeoGebra på http://geogebra.org/

Jag har sedan tidigare använt Google Docs (nu ”Google Drive”) för att skapa enkäter – det är ett snabbt och smidigt sätt att göra enkäter på webben. Men för någon vecka sedan upptäckte jag också den sjukt smidiga tjänsten för att sammanställa resultat från enkäterna. Grymt!

Tipset för den här gången är alltså att använda Googles verktyg för att göra skriftliga enkäter, istället för att ha dem på papper och sammanställa för hand.

Jag gjorde en 7-minutersvideo som visar hur det går till. Den går att hitta här: Göra enkäter med Google Docs/Google Drive

Den här delen av läsåret undervisar jag tre olika grupper. På Rudbeck där jag jobbar finns inga ”vanliga” klasser som följs åt, utan varje kurs man läser har mer eller mindre en unik grupp med elever. Det betyder att eleverna i en grupp inte nödvändigtvis känner varandra, och det får en del sociala följder.

I en av mina klasser märkte jag att rätt stor grupp elever som känner varandra sen tidigare alltid satte sig tillsammans, vilket riskerade att få resten av klassen att hamna lite utanför (även om de andra faktiskt var i majoritet). Det gjorde att jag bestämde mig för att börja lotta ut platser i klassrummet, och jag gjorde samma sak i alla mina klasser. Det var lyckat.

  • I klassen med en stor grupp som känner varandra verkar eleverna blanda sig mer och lära känna fler (även om det fortfarande finns ganska tydliga subgrupper).
  • I en annan klass, där ointresset för matte varit ganska dominerande, har det börja fungera bättre. Jag tolkar det som att det mitt inflytande över stämningen i klassrummet blivit större när man inte längre kan sätta sig bredvid de man känner bäst (och händelsevis också är ointresserade av matte).
  • I den tredje klassen har det blivit lättare att få in en elev som varit lite utanför i den sociala gemenskapen.

I efterhand fick jag reda på att klassrumsplacering bestämd av lärare är ett av de bästa sätten att bryta socialt utanförskap, vilket ju känns bra (och stämmer med vad jag upplever). En sak som inte funkar 100%, dock är en klass där två ganska skygga elever inte längre kan sätta sig tillsammans.

Den metod jag använder för lottning är spelkort. Varje bänkgrupp har en siffra, och man får sätta sig på vilken stol man vill vid den bänkgrupp man lottats till.

I en av mina klasser har jag haft lite svårt att nå fram till eleverna när jag håller genomgångar. Jag försöker vara så tydlig jag kan, ha bra exempel, be elever om input och reflektioner under genomgången, men i slutet av genomgången när jag frågar mycket de känner att de förstått är det ganska spridda skurar. Extra knepigt är det när jag får känslan av att en del elever är trötta på genomgång och vill komma igång och jobba själva, medan andra skulle fastna direkt om de försökte lösa uppgifter.

Jag testade att ha repetitionsgenomgång direkt efteråt, där de som vill samlas framme vid tavlan och så har vi en till genomgång med lite enklare exempel och lugnare takt. Hittills har det funkat skitbra. Jag misstänker att delar av att det fungerar bra är för att eleverna känner att den här genomgången är för mig, och man därmed är mer närvarande. Det blir också lättare för eleverna att be mig säga något en gång till, fråga om något som är oklart, eller för den delen svara på varandras frågor. Typiskt bra.

Nackdelarna med repetitionsgenomgångar är förstås (1) att de som har repetitionsgenomgång får mindre klassrumstid att jobba med uppgifter, och (2) att de som är igång och jobbar själva inte kan få hjälp av mig som lärare medan jag håller en ny genomgång. Men jag tror att det helt klart är en bra trade-off.

Jag använder detta i matte, men jag misstänker att det funkar bra i alla ämnen där man ofta har lektionmodellen genomgång -> jobba med problem/uppgifter.

Jag fick en mall för tavelanteckningar från min mentor Johan Haglund – ett blad där man kan finskriva/klottra ner saker man vill skriva på sin whiteboard under en genomgång. Det finns också plats för lite kringinformation, så som vilken kurs och vilket moment anteckningarna tillhör, hur man vill jobba med uppgifter under lektionen, och så.

Jag anpassade mallen lite efter mina behov, och den har varit mer eller mindre oumbärlig. När man väl har en sån mall känns det självklart att man borde ha det, men det hade tagit lite tid för mig att komma på det själv. Tips!

Du kan nå min mall på http://tinyurl.com/lektionsmall. Kopiera och gör vilka ändringar du vill i din kopia.