arkiv

Grundskola

Jag har ett par veckor nu med rätt många prov, och till dem har jag alltid med mig extra kladdpapper och extra (rutat) provpapper. Det blev ganska meckigt att plocka ihop dem varje gång, så till slut har jag lagt dem i en mapp. I mappen har jag också uppkopierade formelblad.

Det har sparat mig 5–10 minuter plockande inför varje prov.

(På proven har jag också inhäftade kladdpapper, som jag tipsat om tidigare.)

Ett exempeldiagram från Gapminder

Gapminder

Datatjänsten Gapminder (utvecklad av en svensk!) är ett fantastiskt verktyg för att utforska data om länder i världen – allt från BNP per capita till andelen vägar i ett land som är asfalterade.

Det är en bra resurs för att träna på korrelation, inte minst för att man hela tiden blir nyfiken på att jämföra nya set av data.

Här finns en inlämningsuppgift man kan använda i exempelvis matte 2b, där Gapminder används för just detta: http://tinyurl.com/uppgift-gapminder

Det finns också en video som sammanfattar inlämingsuppgiften: http://youtu.be/kP-qFvXdGdc

Jag satte upp en blogg där jag tänkte posta en massa matteproblem: små och stora, enkla och ännu olösta, verklighetsnära och filosofiska. Tanken är dels att elever som har behov av extrauppgifter ska kunna botanisera och välja något de blir intresserade av, dels att bara visa att matte är användbart för en uppsjö av olika typer av problem.

Bloggen går att nå här: http://matteproblem.wordpress.com/

Den som är intresserad av att vara med och posta problem är mycket välkommen!

En kollega till mig använder något som kanske kan kallas ett halvflippat klassrum. I ett flippat klassrum används ofta en pedagogik där man låter eleverna titta på videor med genomgångar hemma, och tiden i klassrummet läggs på att arbeta med egna uppgifter – där lärarens tid med varje elev kan bli mer meningsfull.

Jag (och flera av mina kollegor) har upplevt att det är svårt att få eleverna att faktiskt titta på videogenomgångar hemma, vilket gör att ett flippat klassrum blir svårt. Men en av mina kollegor använder en smart taktik, som man kan kalla ett halvflippat klassrum. I slutet av varje lektion visar hon en 5–10 minuter lång videogenomgång för nästa lektions område. Eleverna får skriva eventuella frågor på post it-lappar medan de tittar, och när de lämnar klassrummet sätter de lapparna på dörren. Läraren kollar in lapparna, och tar upp väsentliga frågor först nästa lektion.

Hon säger att det känns att eleverna är mer förberedda, vilket ju känns rimligt eftersom materialet har fått mogna under lite längre tid. (Elever ges ju också bättre möjlighet att kolla in genomgången själv hemma, om de känner att det var knepigt.)

Smart!

Jag har en klass där jag känner att det är extra viktigt att eleverna får känna att de lär sig saker och blir bättre på matte, och där det dessutom kan vara svårt att hålla överblick över vad vi gör, har gjort och kommer att göra.

För att göra det lite lättare satte jag ihop en presentation på sex rutor (varav en är startbilden), som dels sammanfattar innehållet i avsnittet, dels visar essensen i varje moment. Den kör jag i nu början på varje lektion, med tre trevliga effekter:

  • Eleverna blir påminda om vad vi håller på med.
  • Saker vi redan gått igenom får en blixtrepetition.
  • Saker vi kommer att gå igenom känns inte lika främmande när de dyker upp på kommande lektioner.
  • Det moment som för två lektioner sedan kändes främmande känns förhoppningvis ganska lugnt idag, vilket kan ge en känsla av att man faktiskt lärt sig en del matte.

Det kostar kanske 3–5 minuter att köra introduktionen, men jag tror att det är väl använd tid. Jag funderar på att göra något liknande även i de andra grupperna, men jag ska utvärdera i den här gruppen först.

Jag har testat att lägga in en tabell sist i prov och diagnoser, där elever får kryssa i hur det tycker att de hanterar de olika momenten som testas. Jag har hållit skalan grov, typ ”Behöver öva | Funkar ok | Funkar bra”.

Det återstår fortfarande att utvärdera vad eleverna tycker, men personligen tycker jag att det är bra av flera anledningar:

  • Man uppmuntrar eleverna att fundera över hur bra de kan kursinnehållet.
  • Man ger eleverna ytterligare ett tillfälle att känna att de lärt sig något.
  • Man får inblick i hur stora/små skillnader det är mellan elevers uppskattning av sina kunskaper, och vad de faktiskt kan.
  • Man märker om det finns elever som konsekvent överskattar eller underskattar sin förmåga. (På lärarutbildningen sades det att elever i regel har bra uppfattning om vad de kan eller inte i matte, men mina första resultat talar emot det.)
  • Jag som lärare får ytterligare en anledning att fundera över vad jag ska testa på provet/diagnosen.
  • Om man är lat som lärare (alternativt har sjukt ont om tid) kan man använda samma tabell, eller en lika dan, för att rapportera provresultatet till eleven.
  • När provet handlar om problemlösning (matte), har tabellen även haft rader för ”redovisning” och ”mattespråk” – vilket är ett sätt att betona att det inte bara är rätt svar som spelar roll i bedömningen.

Jag har testat att ge ut (rutade) skrivhäften till eleverna i två av mina mattegrupper, med anvisningarna att de ska skriva ner saker de vill komma ihåg i dem. Det kan till exempel vara formler, förklaringar av begrepp, knep de kommer på, webbadresser som är användbara, och så vidare.

Det har gett positivt utfall för en del av eleverna – och med tanke på den låga kostnaden i arbete från min sida skulle jag lätt säga att det är värt det.

Det fungerar säkert även i andra ämnen.

Jag har en hel del material jag kopierar upp till mina elever, och förstås händer det att elever är borta från lektioner och därmed inte får ett exemplar av vad det nu är. Idag fick jag höra ett tips från min mentor Johan Haglund, om hur en annan kollega hanterar överblivna kopior:

När materialet delas ut kollar hon vilka elever som är borta, och sätter deras namn överst på en av kopiorna. (Eller kanske var och en av dem?) Det betyder att man sällan måste skriva mer än ett eller två namn, och man kan enkelt veta när alla elever fått tag på det som behövs. Smart!

Ett annat, kompletterande knep är förstås att ha dokumenten digitalt istället. Men det förutsätter nästan att eleverna har egna datorer/surfplattor.

I helgen har jag kollat närmare på Google Docs, eller Google Drive som det ibland heter, och hittade flera saker som gjort mig jätteglad På en annan blog har jag skrivit hur jag använder kalkylblad i Google Docs som bedömningsmatriser, och i helgen lärde jag mig lite om hur man kan skriva små program/script som gör att man slipper mycket repetitivt arbete. (Google Docs är ett officepaket från Google, där allt man gör ligger i onlinefiler och är anpassat för att fungera för många personer samtidigt.)

Dagens tips är att använda Google-dokument för att ge kommentarer till elever. Jämfört med att exempelvis ha ett Word-dokument finns det flera fördelar:

  • Google-dokumentet finns online, och kan delas med de personer du väljer. Det gäller förstås eleven, men även exempelvis föräldrar, elevens mentor, stödlärare eller vad det finns behov för.
  • Det finns sparad historik för dokumentet, så att du kan se när olika anteckningar gjordes (om det skulle finnas behov).
  • Flera personer kan göra uppdateringar i dokumentet, utan att man blir tvungen att manuellt sammanföra ändringar. (Bara de personer du väljer kan redigera, förstås.)
  • Eleven kan få e-postutskick när du gjort ändringar.

En av nackdelarna med Google Docs, jämfört med traditionella officepaket, är att du i rätt stor utsträckning är beroende av en uppkoppling. Det finns sätt att arbeta med dokument offline, och du kan göra allt innehåll tillgängligt för visning offline, men du kan till exempel inte göra ändringar i kalkylblad om du inte har uppkoppling.

Jag har sedan tidigare använt Google Docs (nu ”Google Drive”) för att skapa enkäter – det är ett snabbt och smidigt sätt att göra enkäter på webben. Men för någon vecka sedan upptäckte jag också den sjukt smidiga tjänsten för att sammanställa resultat från enkäterna. Grymt!

Tipset för den här gången är alltså att använda Googles verktyg för att göra skriftliga enkäter, istället för att ha dem på papper och sammanställa för hand.

Jag gjorde en 7-minutersvideo som visar hur det går till. Den går att hitta här: Göra enkäter med Google Docs/Google Drive